Utrikeshandelsstatistik
t.o.m. september 2001 (01.12.20)
Medelexportpriser
på pappersmassa och sågade barrträvaror 3:e kv 2001 (01.12.17)
Arbetskraften i skogsbruket 2000
(01.12.10)
Arbetskraften bland
skogsentreprenörerna 2000 (01.12.10)
Sysselsatta i
storskogsbruket 15 mars resp. 17 sept 2001 (01.12.05)
Produktion av massa och papper 3:e
kv 2001 (01.11.30)
Produktion av sågade
barrträvaror 3:e kv 2001 (01.11.15)
Lager av massaved och flis 3:e kv 2001
(01.11.02)
Regionalekonomiska
värden för skogsbrukets virkesproduktion 2000 (01.10.29)
Anmälda föryngringsavverkningar
3:e kv 2001 (01.10.17)
Rundvirkespriser 3:e kv. 2001
(01.10.16)
Företagsekonomisk
totalkalkyl för skogsbruket 2000 (01.10.16)
Utrikeshandel t.o.m. juni 2001
(01.10.15)
Bruttoavverkning per
ägarkategorier och län (01.09.14)
Skogsvårdsåtgärder 1998-2000 (01.08.31)
Några uppgifter om världens massa- och pappersproduktion (01.08.28)
Produktion av sågade barrträvaror 2:a kv 2001 (01.08.28)
Anmälningar föryngringsavverkning 2:a kv 2001 (01.08.24)
Angiven naturlig föryngring i avverkningsanmälan 1:a halvåret 2001
(01.08.24)
Rotpostpriser 2000/2001 (01.08.17)
Utrikeshandelsstatistik t.o.m. mars 2001 (01.08.15)
Lager av massaved och flis 2:a kv 2001 (01.08.13)
Produktion av
pappersmassa, papper och papp 2:a kv 2001 (01.08.13)
Rundvirkespriser 2:a kv 2001 (01.07.03)
Storskogsbrukets kostnader för åtgärder på egen skogsmark 2000.
(01.07.03)
Medelexportpriser på pappersmassa och sågade barrträvaror
(01.06.25)
Förseningar och förändringar av statistikmeddelanden (01.06.25)
Produktion av sågade barrträvaror 1:a kv 2001 (01.05.30)
Antal levererade plantor 2000 (01.05.30)
Utrikeshandel t.o.m. december 2000 (01.05.10)
Anmälda föryngringsavverkningar 1:a kv 2001 (01.05.10)
Rundvirkespriser t.o.m. 1:a kv 2001
(01.05.10)
Lager av massaved och flis t.o.m.
1:a kv 2001 (01.05.10)
Produktion av massa och papper
1:a kv 2001 (01.04.26)
Beräknad bruttoavverkning 2000 (01.04.26)
Skogskonto (01.04.26)
Utrikeshandel t.o.m. oktober 2000.
(01.03.09)
Naturvårdsavtal t.o.m. dec 2000 (01.03.07)
Biotopskydd t.o.m. dec 2000 (01.03.07)
Utrikeshandel t.o.m. september 2000
(01.03.05)
Prel. bruttoavverkningsberäkning för 2000 (01.03.05)
Produktion av sågade barrträvaror dec 2000. (01.02.23)
Sysselsatta i storskogsbruket 15 sept 2000 (01.02.23)
Utrikeshandel t.o.m. augusti 2000.
(01.02.23)
Lager av
massaved, flis och barrsågtimmer t.o.m. 4:e kv. 2000. (01.02.20)
Produktion av massa och papper t.o.m. 4:e kv. 2000 (01.02.20)
Stämpling inom Skogsvårdsorganisationen oförändrad (01.02.20)
Angiven naturlig föryngring i avverkningsanmälan 2000
(01.02.08)
Anmälningar
föryngringsavverkning 2000 (01.02.08)
Rundvirkespriser 4:e kv. 2000 samt
helåret 2000 (01.01.24)
Utrikeshandelsstatistik t.o.m. juli 2000
(01.01.24)
Statistik över utrikeshandeln t.o.m. tredje kvartalet i år visar följande:
Importen av rundvirke var 7,6 miljoner m³f ub vilket är 18% mindre än samma period året innan. (Fram till och med andra kvartalet var importen 14% mindre än förra året.) Importen av barr- respektive lövvirke har minskat i samma omfattning.
Exporten av sågade barrträvaror var knappt 8 miljoner m vilket är 4% mindre än under de tre första kvartalen 2000. Även exporten av pappersmassa samt papper och papp var lägre än under förra året.
Det totala exportvärdet för skogs- och skogsindustriprodukter var 80,5 miljarder kr
vilket är ungefär 2 miljarder mer än under år 2000.
___________________________________________________________________________
Nu tar Skoglig statistikinformation jullov! På grund av brister i statistikunderlagen har vi i år inte lyckats producera någon statistik över fastighetsstrukturen i skogsbruket samt värden på skog och fastigheter. Vi beklagar detta och kommer under nästa år att jobba för att tillförlitlig statistik ska kunna produceras även på dessa områden.
Mer information Tillbaka till överst på sidanMedelexportpriser på pappersmassa och sågade barrträvaror 3:e kv 2001
Priset på pappersmassa sjönk
Statistik över medelexportpriser på pappersmahssa visar att priserna har sjunkigt rejält under de tre första kvartalen i år. Medelpriset för blekt sulfatmassa var i september 4 450 kr vilket är 30% mindre än vid årets början. Så lågt har priserna inte legat sedan årsskiftet 1999/2000. Även priset på oblekt sulfit har varit sjunkande under de tre första kvartalen medan däremot priserna för övriga sortiment har varierat kraftigt. Producentprisindex för pappersmassa följer nästan exakt medelexportpriset för blekt sulfatmassa.Medelexportpriser för sågade barrträvaror visar under andra halvåret en svag ökning. Även producentprisindex¹ steg från juli till oktober.
¹ I producentprisindex ligger varugrupperna flis av barrträ, sågade trävaror av gran respektive furu, hyvlat och slipat virke av gran, furu, ek och bok samt ledningsstolpar. Varugrupperna ingår med olika vikter varav sågade och hyvlade trävaror av barr har de största vikterna. Producentprisindex är en kombination av hemmamarknads- och exportmarknadsindex.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Arbetskraften i skogsbruket 2000
Sysselsättningen inom det småskaliga skogsbruket står sig
Sysselsättningen mätt i antalet arbetstimmar i skogsarbete¹ var under 2000 totalt 28 miljoner timmar, varav ca. 55% inom det småskaliga skogsbruket, 30% bland skogsentreprenörerna och 15% inom det storskaliga skogsbruket.
Under senare år tycks sysselsättningen inom det småskaliga skogsbruket ha stabiliserats kring 14-15 miljoner arbetstimmar.
Sysselsättningen bland de skogliga entreprenörerna var ca. 8,5 miljoner arbetstimmar vilket var en minskning med knappt en halv miljon. Detta är ett trendbrott eftersom antalet arbetstimmar bland entreprenörerna har ökat stadigt sedan 1993.
Inom det storskaliga skogsbruket tycks inte botten vara nådd ännu. Sedan 1993 har antalet arbetstimmar minskat med i genomsnitt 1 miljon per år och är nu nere på 4,4 miljoner arbetstimmar.
¹ Till skogsarbete räknas avverkningsarbete, skogsvårdsarbete och övrigt skogsarbete såsom virkesmätning, utsyning, stämpling, taxering, skogsvägsarbete, inventering, skogsdikning och rågångsarbeten.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Arbetskraften bland skogsentreprenörerna 2000
Stora skogsentreprenörsföretag sysselsätter allt fler
Under 2000 fanns 2 379 företag som bedrev skogsarbete¹ på entreprenad. Totalt sysselsatte dessa företag 6 500 personer varav 2 511 var ägare och familjemedlemmar samt 3 989 var anställda. De flesta sysselsatta finns inom företag med ingen eller 1-4 anställda. Under senare år har antalet sysselsatta i företag med 10 eller fler anställda ökat. Under 2000 var det också en kraftig ökning av antalet sysselsatta i företag med ingen anställd.
52% av företagen hade mellan 2 och 5 uppdragsgivare.
1 807 företag ägde tillsammans 3 731 maskiner. Jämfört med 1999 var antalet företag som äger maskiner ett 50-tal färre samtidigt som antalet ägda maskiner var ca 100 fler.
Av specialmaskinerna var 1 554 avsedda för avverkning, 1 703 för terrängtransport och 200 för skogsvård.
¹ Till skogsarbete räknas avverkningsarbete, skogsvårdsarbete och övrigt skogsarbete såsom virkesmätning, utsyning, stämpling, taxering, skogsvägsarbete, inventering, skogsdikning och rågångsarbeten.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Sysselsatta i storskogsbruket 15 mars resp. 17 sept 2001
Sysselsättningen inom det storskaliga skogsbruket fortsätter att minska
Den 15 mars i år var 2 093 personer sysselsatta med skogsarbete inom det storskaliga skogsbruket. 1 666 personer var tillsvidareanställda och 427 personer var tillfälligt anställda. Jämfört med samma mätdatum i mars 2000 var det en minskning av antalet sysselsatta med totalt 600 personer lika fördelat på tillsvidare- och tillfälligt anställda.
Den 15 september 2001 var antalet sysselsatta högre, 2 854 personer, men fortfarande lägre än året innan. Antalet tillsvidareanställda var så gott som lika vid de två mättillfällena, 1 666 respektive 1 661 personer, vilket innebär att det ökade antalet sysselsatta under sommarhalvåret var tillfälligt anställda.
Såväl antalet tillsvidareanställda som antalet tillfälligt anställda minskade alltså även i år. Minskningen rörde både de som jobbar med manuellt- eller motormanuellt arbete och de som jobbar med maskinarbete.
Nästa statistikbrev innehåller sysselsättningsstatistik även för skogsentreprenörsföretagen och de småskaliga skogsbruket.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Produktion av massa och papper 3:e kv 2001
Produktionen av pappersmassa 5 % lägre i år än förra året
Under de tre första kvartalen i år producerades 8,2 miljoner ton pappersmassa vilket är
5 % mindre än vid samma tidpunkt förra året. Produktionen av papper och papp under de
tre första kvartalen i år var 8,8 miljoner ton. Även detta är något mindre än
motsvarande period förra året.
Tillbaka till överst på sidan
Produktion av sågade barrträvaror 3:e kv 2001
Osäkra uppgifter om sågade barrträvaror – produktionen underskattad ?
Enligt SCB producerades under de tre första kvartalen i år 10,6 miljoner m³ sågade barrträvaror i landet, vilket är ungefär 400 000 m³ mindre än förra året. Produktionen har minskat i samtliga landsdelar utom den nordligaste.
Förutom SCB så gör även Virkesmätningsrådet (VMR) statistik över produktionen av sågade barrträvaror, dock enbart på årsbasis. Under senare år har det visat sig att SCB:s statistik på årsbasis visar betydligt lägre volymer producerade barrträvaror än den statistik som tas fram av VMR. Resultat från den senaste sågverksinventeringen förstärker intrycket av att det kan vara så att den statistik som tas fram av VMR är mer tillförlitlig än den som SCB gör. Enligt Sågverksinventeringen producerades 16,2 miljoner m³ under 2000 jämfört med 14,8 miljoner m³ enligt SCB. Vad skillnaderna beror på är i dagsläget inte klarlagt.
Med tanke på att SCB:s undersökning är den enda som tar fram officiell statistik per månad ser vi det som mycket angeläget att denna undersökning också ger tillförlitliga resultat. Skogsstyrelsen kommer att tillsammans med branschen och SCB undersöka detta närmare.
Lager av massaved och flis 3:e kv 2001
Lagren av massaved och flis betydligt större i år än förra året
Lagervolymerna omfattar som vanligt lager vid industri, terminal och bilväg. Samtliga större virkesförbrukare och ett urval av de mindre förbrukarna ingår. Dessutom ingår Skogsägarföreningarna, Sydved, Skogssällskapet och de större skogsägarna.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Regionalekonomiska värden för skogsbrukets virkesproduktion 2000
Värdet av virkesproduktionen allt lägre
Produktionsvärdet för hela riket har minskat med 7 % jämfört med 1999. För de olika landsdelarna är det bara Götaland som har en ökning av produktionsvärdet. Generellt är det värdet av virkesproduktionen som gått tillbaka medan investeringarna däremot har ökat.
Förädlingsvärdet har fallit mer än produktionsvärdet. I riket var minskningen 12 %. Överlag är det driftöverskottet som drar ned förädlingsvärdet eftersom denna post har störst tyngd men också för att övriga poster generellt ökade under år 2000. Driftöverskottet föll med hela 25 % i riket. Fallande driftöverskott beror i sin tur på minskat produktionsvärde men också på ökad förbrukning av insatsvaror och kapitalförslitning samt ökade kostnader för löner och arbetsgivaravgifter.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Anmälda föryngringsavverkningar 3:e kv 2001
Färre anmälningar om föryngringsavverkning i år än förra året.
Anmäld areal föryngringsavverkning till och med tredje kvartalet i år var 131 500 ha vilket är drygt 6% mindre än under motsvarande period förra året. Den anmälda arealen har gått ner i alla län förutom Västernorrlands-, Örebro-, Stockholm, Södermanlands- Blekinge- samt Skånelän. Anmälningarna har minskat hos samtliga ägarkategorier. Aktiebolagen och de mindre privata skogsägarna står för ca 47 % vardera av den anmälda arealen. Staten och övriga allmänna ägare svarar endast för omkring 6% av den anmälda arealen. Medgivna avverkningstillstånd inom svårföryngrad skog och skyddsskog till och med oktober i år var på 13 394 ha vilket är ungefär lika mycket som vid samma tidpunkt förra året. 370 ha avsåg fjällnära skog.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Genomsnittspriset på sågtimmer ökade till följd av större medelstockar
Sågtimmerpriserna i norra Sverige på såväl tall som gran, enligt SDC:s prisstatistik, gick upp under 3:e kvartalet i år. Detta kan verka lite märkligt i och med att några sådana höjningar inte syns i prislistorna. Någon statistik över medelstocks-volymen har vi inte men det finns goda skäl att anta att medelvolymen ökat under hösten.
I de norra delarna av landet har man haft problem med dålig bärighet vilket gjort att avverkningarna koncentrerats till slutavverkningar. I de Gremmeni-ella drabbade delarna av landet har de skadade bestånden prioriterats. Dessa bestånd är relativt klena och har inte gett några större volymer sågtimmer varför de sågtimmervolymer som kommit fram även där till största delen kommit från slutavverkningar.
I södra delen av landet har sågtimmerpriserna gått ner.
Massavedspriserna har sjunkigt något i hela landet jämfört med kvartalet innan men är fortfarande något högre än vid motsvarande tidpunkt förra året.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Företagsekonomisk totalkalkyl för skogsbruket 2000
Driftresultatet i skogsbruket sämre år 2000 än 1999 trots ökad avverkningsvolym
Skogsstyrelsens företagsekonomiska totalkalkyl över skogsbruket visar ett rotnettovärde på 13 398 miljoner kr för 2000, vilket är ca 3% mindre än för 1999. Virkespriserna sjönk vilket påverkade bruttovärdet mer än de ökade avverkningsvolymerna. Inte heller minskade avverkningskostnader både totalt och per kubikmeter förmådde påverka driftresultatet i positiv riktning. Driftsresulatet för 2000 var 10 514 miljoner kr vilket var drygt 7% mindre än året innan.
Även skogsvårdskostnaderna minskade under år 2000. Däremot ökade kostnaderna för väghållning och framförallt förvaltning.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Utrikeshandel t.o.m. juni 2001 (01.10.15)
Minskad rundvirkesimport
Importen av rundvirke var under första halvåret i år 5,3 miljoner m³f ub vilket är 14% mindre än under motsvarande period förra året. Särskilt mycket har importen av gran från Ryssland och importen av björk minskat. Lettland ligger fortfarande i topp av de länder som exporterar till oss. Importen av björk har minskat mycket från Lettland men importen av gran har ökat.
Importen av ek tredubblades från 21 000 m³ f ub till 72 200 m³ f ub, och då främst från Danmark och Tyskland.
Importen av biprodukter var under januari till juni drygt 0,8 miljoner m³f ub vilket är nära 40% mer än förra året. Enbart importen av flis av barr från Lettland ökade med nära 0,1 miljoner m³f ub.
Mer information
Tillbaka
till överst på sidan
Bruttoavverkning per ägarkategorier och län
Ökad bruttoavverkning i Götaland
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Uppåt för röjningen!
Röjningsarealerna tycks ha passerat bottennivåerna och ökar nu för andra året i rad. År 2000 röjdes 240 000 ha att jämföra med bottennivån 1995 då 186 900 ha röjdes. De ökade röjningsarealerna återfinnes i såväl bolags- som privatskogsbruket.
Under förra året markbereddes 147 000 ha och planterades 138 000 ha. Detta är betydligt mindre än under 1999 och det är i huvudsak de privata skogsägarna som marbereder och planterar mindre. Dessa arealer måste förstås ställas i relation till föryngringsavverkade arealer de senaste åren. Riksskogstaxeringens statistik visar på en minskad areal föryngringsavverkning under avverkningsåret 1998/99 vilket kan vara en del av orsaken till att markberedningen minskade under 2000 jämfört med året innan.
Antalet hjälpplanterade plantor var 20,2 miljoner under 2000 vilket är en halv miljon fler än under 1999.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Några uppgifter om världens massa- och pappersproduktion
Nord-Amerika storkonsument av papper och papp
Världens produktion av papper o papp under 2000 var 323 milj.ton vilket är 2,6 % mer än året innan. Även produktionen av pappersmassa ökade med 4 % till 189 milj. ton. Europa, Nordamerika och Asien svarar för mer än 90 % av produktionen när det gäller papper och papp samt pappersmassa.
Bland de ledande producentländerna av papper och papp svarade Ryssland för den största relativa ökningen med 15 % mer jämfört med förra året. Tyskland ökade sin produktion av pappersmassa med 19 %.
När det gäller konsumtion¹ av papper och papp ligger Nord-Amerika i särklass. Under 2000 konsumerade man 323 kg/invånare. Konsumtionen bland EU länderna var 211 kg/invånare. Lägst konsumtion finner man i Afrika med 6 kg/invånare.
Uppgifterna är hämtade från tidskriften Pulp and Paper International (PPI) och
grundar sig på enkäter. För Sverige är det Föreningen Skogsindustrierna som svarar
för enkätsvaret. Vissa länder har problem att lämna aktuella uppgifter och i de fallen
gör PPI egna bedömningar.
¹ Konsumtion i det här fallet mätt som Produktion+import-export
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Produktion av sågade barrträvaror 2:a kv 2001
Produktionen av sågade barrträvaror 4,7 % lägre i år än förra året
Produktionen av sågade barrträvaror var 4,7 % lägre första halvåret i år än motsvarande period förra året. Samtliga landsdelar utom den nordligaste delen av landet visar en rejält sänkt produktion.
Regionindelningen framgår av bifogat statistikblad.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Anmälningar föryngringsavverkning 2:a kv 2001
Färre avverkningsanmälningar från aktiebolagen
Statistik för det första halvåret i år visar att 85 437 ha
anmäldes för föryngringsavverkning. Detta var 8% mindre än motsvarande period förra
året. Minskningen har skett hos aktiebolagen och staten och då främst i Södra Norrland
och Svealand.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Angiven naturlig föryngring i avverkningsanmälan 1:a halvåret 2001
Statistiken över anmälda föryngringsavverkningar första halvåret 2001 visar att skogsägarna avser att föryngra 23 % av de anmälda föryngringsavverkningar genom naturlig föryngring. I norra delarna av landet är anmäld naturlig föryngring vanligare bland privata skogsägare än bland övriga skogsägare. I södra delarna av landet är förhållandet det omvända.
Andelen angiven naturlig föryngring hos såväl privata som övriga skogsägare i norra Sverige sjönk betydligt under första halvåret 2001 jämfört med första halvåret 2000. I södra delarna av landet ökade andelen angiven självföryngring kraftigt bland övriga skogsägare än privata.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Små förändringar i priserna på rotpostmarknaden
Rotpostpriserna är i år framställda enligt en ny metod, se bilaga. Metoden möjliggör noggranna medelfelsberäkningar vilket är viktigt för att tolkningen av resultaten ska kunna bli så bra som möjligt. Medelfelen i vissa län är som synes ganska stora.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Utrikeshandelsstatistik t.o.m. mars 2001
Importen av rundvirke minskade under första kvartalet 2001
För första gången på många år visar rundvirkesimporten en neråtgående trend. Första kvartalet i år importerade vi 2,7 miljoner m³f ub rundvirke och det är 8 % mindre än motsvarande period i fjol. Importen har i huvudsak minskat från Estland (-173 000 m³f ub), Ryssland (-114 000 m³f ub) och Norge (-44 000 m³f ub). Samtidigt har dock importen från Lettland ökat med 144 000 m³f ub. Tittar vi lite mer noggrant på siffrorna ser vi att det är importen av gran och björk som minskat. Importen av tall har ökat något och importen av ek har ökat kraftigt och då främst från Danmark.
Flisimporten var 322 000 m³f ub, vilket är betydligt mer än i början av förra året. Nära 60 % av det flis vi importerat kommer från Lettland. Andra stora exportörer av flis till Sverige är Estland och Finland.
Exporten av sågade och hyvlade barrträvaror var 2,7 miljoner m³, vilket är 5 % mindre än första kvartalet 2000. Även exporten av pappersmassa var lägre första kvartalet i år än i fjol, närmare bestämt 707 000 ton (-9%), varav 546 000 ton blekt sulfatmassa (-12%). Även papper och papp visar en minskad export, -5%, jämfört med förra året.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Lager av massaved och flis 2:a kv 2001
Lagren av massaved ökar…och minskar!
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Produktion av pappersmassa, papper och papp 2:a kv 2001
Produktionen av tryck- och skrivpapper ned 4 %
Fortsatt nedgång i pappersmassa produktionen
Även andra kvartalet i år var produktionen av pappersmassa lägre än motsvarande kvartal förra året. Totalt under första halvåret producerades ca. 5,6 miljoner ton. Jämfört med första halvåret i fjol har produktionen minskat med 3,8 %.
¹ Gruppen annat papper och papp består av flera olika sortiment varav vissa kan ha ökat produktionen medan andra minskat. Exempelvis har produktionen av wellpapp minskat något medan produktionen av mjukpapper och kartong för förpackning ökat.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Kraftigt sänkta sågtimmerpriser i mellan Sverige
Nedgången i sågtimmer priser i mellan Sverige fortsatte under andra kvartalet. Sedan årsskiftet har där priset på tallsågtimmer sjunkigt med 28 kr och på gransågtimmer med 27 kr. I södra delen av landet sjönk tallsågtimmerpriset med 15 kr efter att först ha stigit med 10 kr under första kvartalet. För norra delen av landet och för gransågtimmer i södra Sverige noteras endast mindre prissänkningar.
Massavedspriserna under andra kvartalet i år låg kvar på samma nivå som första kvartalet.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Storskogsbrukets kostnader för åtgärder på egen skogsmark 2000.
Skogsstyrelsen genomför i samarbete med SkogForsk årligen en enkätundersökning med
syfte att ta reda på vilka kostnader storskogsbruket har för olika åtgärder.
Kostnaden för varje avverkad m³f ub under 2000 låg i medeltal på 154 kr (173 kr i
södra Sverige och 144 kr i norra Sverige). Här ingår kostnader för all avverkning ,
skogsvård, väghållning, övriga arbeten och förvaltning. Den högre kostnaden i södra
Sverige kommer främst av betydligt större gallrings- och förvaltningskostnader.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Medelexportpriser på pappersmassa och sågade barrträvaror
Lägre medelexportpriser på pappersmassa
Efter att ha stigit under hela 2000-talet sjönk medelexportpriserna på pappersmassa i början av året. Medelpriset för blekt sulfat massa var i februari 5 948 kr per ton torrtänkt vikt vilket är 8 % lägre än i december förra året men 6 % mer än genomsnittspriset för hela 2000. Producentprisindex för mars 2001 visar på ytterligare nedgång, se bifogad statistik.
Medelexportpriset på sågade barrträvaror har under de senaste två åren pendlat kring 1 600 kr per m³. På grund av kvalitetsbrister i utrikeshandelsstatistiken bör dock denna statistik endast ses som en grov uppskattning av de verkliga värdena.
Förseningar och förändringar av statistikmeddelanden
Statistiken om skogsvärdering vid Länsstyrelsernas lantbruksenheter utgår p.g.a.
bristande underlag .
Sysselsättningsstatistiken blir försenad till omkring 6 juli.
Statistik som kommer fram under sommaren kommer att publiceras på vår statistikhemsida www.svo.se/statistik. Detta gäller skogsvård,
bruttoavverkning per ägarkategori och län, rotpostpriser, rundvirkespriser samt
utrikeshandel. Publicering via statistikbrev och e-post görs i augusti.
Produktion av sågade barrträvaror 1:a kv 2001
Minskad produktion av sågade barrträvaror
Produktionen av sågade barrträvaror var närmare 7% lägre under första kvartalet i år än under motsvarande period förra året. Produktionen har minskat i samtliga regioner, dock marginellt i norra delen av landet. Totalt producerades 3,8 miljoner m³.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Ökade leveranser av plantor
Under år 2000 levererades 326 miljoner plantor för användning i Sverige. Vilket är
7% fler än under 1999. Det har skett en ökning av leveranserna för alla trädslag utom
för tall som ligger kvar på samma nivå som förra året.
Mer information
Tillbaka till överst på sidan
Utrikeshandel t.o.m. december 2000
Importrekord ….igen!
Under år 2000 importerade vi 12,8 miljoner m³f ub rundvirke och flis till
Sverige. Detta är 15% mer än under 1999. Importen av barrvirke ökade med 18 % och
importen av lövvirke med 9%.
Lettland är i särklass största exportland med 4,2 miljoner m³f ub. Därefter kommer Ryssland med 3,4 miljoner m³f ub och Estland med 2,2 miljoner m³f ub.Exporten av rundvirke och flis under 2000 var 1,7 miljoner m³f ub. Av detta var 1,2 miljoner m³f ub rundvirke av gran. Hela 90% av exporten gick till Norge.
Utrikeshandelsstatistiken medger ingen fördelning på sågtimmer och massaved. Skogsstyrelsen försöker dock varje år uppskatta hur stor importen av sågtimmer är. Detta gör vi genom att fråga samtliga större användare av sågtimmer hur mycket importerat timmer de använder. Vi ställer frågan till Skogsägarföreningarna, Sågverksföreningarna samt Föreningen Skogsindustrierna. Eftersom vi utgår från att den totala uppgiften om import av rundvirke enligt SCB Utrikeshandel är riktig antar vi att importen av massaved är lika med den totala rundvirkesimporten minus den sågtimmerimport som vi får fram genom vår undersökning . Under 2000 importerade vi 2,7 miljoner m³f ub sågtimmer och 9,1 miljoner m³f ub massaved.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Anmälda föryngringsavverkningar 1:a kv 2001
Anmälda föryngringsavverkningar
Under första kvartalet i år anmäldes 10 257 bestånd för avverkning på en sammanlagd areal av 38 776 ha.
Antalet anmälda föryngringsavverkningar brukar vara lågt under första halvåret och statistik för första kvartalet i år visar att det tycks bli så i år också. Ett undantag finns och det är Skåne län där den anmälda arealen är betydligt större än den brukar vara så här års. Anledningen är de stormar som drabbade Skåne hårt under slutet av 1999 och som man fortfarande håller på att ta reda på konsekvenserna av.
Anmäld föryngringsavverkning kan inte betraktas som avverkad areal. Anledningarna är flera; anmäld areal avverkas inte alltid, anmäld areal kanske inte överensstämmer med avverkad areal och dessutom anmäls inte all areal (avverkningar under 0,5 ha behöver inte anmälas).
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Rundvirkespriser t.o.m. 1:a kv 2001
Oförändrade massavedspriser och stor skillnad mellan olika regioner i sågtimmerprisutvecklingen
Statistik över genomsnittspriser på leveransvirke för första kvartalet i år visar att sågtimmerpriserna i mellan Sverige minskat med 16 kr för tall och 12 kr för gran jämfört med sista kvartalet 2000. I södra delen av landet ökade däremot sågtimmerpriset på tall med 10 kr och på gran med 2 kr. I norra delen av landet låg sågtimmerpriserna kvar på ungefär samma nivå.
Som ett genomsnitt för hela landet sjönk sågtimmerpriserna med 6 kr.Priserna på massaveds sortimenten var tämligen oförändrade i samtliga regioner.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Lager av massaved och flis t.o.m. 1:a kv 2001
Lagerökning första kvartalet
Lagret av massaved var i slutet av första kvartalet i år 3,9 miljoner m³f ub vilket är 40% mer än i slutet av 2000. Motsvarande lagerökning ägde rum även första kvartalet 2000.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Beräknad bruttoavverkning 2000
Ökad avverkning under 2000
Bruttoavverkningen¹ under 2000 var 76,2 miljoner m³sk vilket är en ökning med drygt 5%
jämfört med 1999. Nettoavverkningen² var 61,8 miljoner m³f ub. Den ökade
nettoavverkningen under 2000 bestod enbart i ökat uttag av massaved.Information om
Skogsstyrelsens Bruttoavverknings-modell finns på www.svo.se/statistik
under Avverkning.
¹Bruttoavverkning = volymen av alla stammar som avskiljts från stubben, således även fällda men ej tillvaratagna stammar
²Nettoavverkning = mätt i m³f ub anger nettoavverkningen den volym virke som tagits ut ur skogen för användning, mätt i m³sk anger nettoavverkningen förutom den volym som tagits ut även volymen för de toppar och den bark som tillhör den uttagna volymen
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Produktion av massa och papper 1:a kv 2001
Massaproduktionen minskade
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Utrikeshandel t.o.m. oktober 2000.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
399 nya biotopskydd under 2000
Vid slutet av år 2000 fanns 1 548 stycken biotopskydd med en
sammanlagd areal av 4 439 ha. Detta är en ökning med 35% av antalet och 37% av arealen
jämfört med 1999. Anledningen till ökningen är ökade anslag.
I förhållande till 1999 så är det i Västmanlands-, Södermanlands-, Östergötlands- och Gotlands län som biotopskydden procentuellt ökat mest under 2000. I dessa län har antalet biotopskydd samt arealen av dessa ökat med mer än 50 %. Störst faktisk ökning av antalet hade dock Norrbottens län med 40 nya biotopskydd med en areal av totalt 139 ha.
Medelarealen per biotopskydd var 2,9 ha. I norra delen av landet är medel-arealen
något större än i södra delen av landet.
Närmare 70 % av biotopskyddsarealen hör till gruppen naturskogar d.v.s. myrholmar och
äldre naturskogsartade skogar. Observera att indelningen i skogsbiotoper har förändrats
jämfört med redovisningen förra året.
Medelersättningen fram till 31 december 2000 var 38 000 kr per hektar. Ersättningen
varierar dock kraftigt. Totalt har 167 miljoner kr betalats ut i ersättning.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Naturvårdsavtal t.o.m. dec 2000
Svagare ökning av naturvårdsavtalen
59 stycken naturvårdsavtal tecknades under 2000. Totalt har nu 488 avtal tecknats
avseende 10 480 ha skogsbiotoper. Drygt 70% av arealen består av naturvårdsavtal i
Värmlands- och Örebro län avseende biotoper för vitryggig hackspett..
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Utrikeshandel t.o.m. september 2000
Importen av rundvirke och flis 17 % uppåt
Fram till och med september 2000 hade drygt 10 miljoner m³f ub rundvirke och
flis importerats. Av detta var 9,2 miljoner m³f ub rundvirke.
De största exportländerna var liksom under 1999, Lettland, Ryssland och Estland.
Importen till Sverige har ökat från samtliga av dessa länder men särskilt mycket har
importen från Ryssland ökat, +23%. Intressant är också att notera att importen från
Danmark ökat från blygsamma 70 000 m³f ub till närmare 300 000.m³f ub. När det
gäller fördelningen på importerade sortiment ser vi att importen av barrflis
fördubblats och att det bland rundvirkes sortimenten är import av tall som ökat mest, +
28%.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Prel. bruttoavverkningsberäkning för 2000
Ökad bruttoavverkning
Skogsstyrelsens preliminära beräkning av bruttoavverkningen för 2000 visar
att drygt 76 miljoner m³sk avverkades. Detta är en 5 procentig ökning jämfört
med 1999. Beräkningen utgår från produktionsnivån inom industrin. Med hjälp av
råvaruåtgångstal för olika sortiment räknas virkesförbrukningen fram. Därefter
görs justeringar för lagerförändringar och import respektive export med rundvirke och
flis. Siffrorna är än så länge preliminära eftersom officiell statistik över
utrikeshandeln för helåret 2000 ännu inte är publicerad.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Produktion av sågade barrträvaror dec 2000.
14,8 miljoner m³ sågat under 2000. SCB:s statistik
över produktionen av sågade barrträvaror 2000 visar på en 2 procentig ökning
jämfört med 1999. Ökning har skett i region 1 och 4. Produktionen i region 2 var under
2000 på samma nivå som under 1999 medan den i region 3 var betydligt lägre under 2000.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Sysselsatta i storskogsbruket 15 sept 2000
Allt färre sysselsatta i skogsarbete i storskogsbruket
Sysselsättningen under hösten inom det storskaliga skogsbruket har fortsatt
att minska. I september var knappt 3 200 personer sysselsatta i skogsarbete. Av dessa var
knappt 2 000 tillsvidareanställda. Det är en minskning med ca 12% jämfört med
föregående års höstundersökninig. Ca 60% av de sysselsatta arbetade med manuellt och
motormanuellt arbete medan 40% utförde maskinarbete. Jämfört med mars var de
tillfälligt anställda nästan dubbelt så många nu i september.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Utrikeshandel t.o.m. augusti 2000.
Ökad import från Ryssland
Fram till augusti 2000 hade 8,3 miljoner m³f ub rundvirke importerats vilket
är 17 % mer än under motsvarande period 1999. Importen av barrvirke var 21 % större än
förra året. Det är särskilt importen från Ryssland som ökat. Fram till augusti var
importen av rundvirke och flis från Ryssland 2,5 miljoner m³f ub vilket är ca. 0,5
miljoner mer än förra året. Lettland var dock fortfarande största exportland med nära
2,9 miljoner m³f ub. Se www.svo.se/statistik Utrikeshandel.
Mer information
Tillbaka till överst på sidan
Lager av massaved, flis och barrsågtimmer t.o.m. 4:e kv. 2000.
Små förändringar i lagren av massaved och barrsågtimmer jämfört
med förra året.
Lagren av rundvirke låg vid utgången av år 2000 på ungefär samma nivå som
vid slutet av året innan. Massavedslagren var 2,8 miljoner m³f ub (+3%) och
barrsågtimmerlagren var 2,6 miljoner m³f ub (-1%). Ser vi till enbart särskilda
sortiment visar det sig att lagren av tallmassaved var mindre vid slutet av 2000 än vid
året innan medan lagren av granmassaved och övrig massaved var större. Huvuddelen, 60%,
av den lagrade massaveden består av tallmassaved. Flislagren däremot var betydligt
större än förra året, 0,7 miljoner m³f ub (+22%).
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Produktion av massa och papper t.o.m. 4:e kv. 2000
Rekordproduktion igen! Massa och papper ökade kraftigt.
Produktionen av pappersmassa uppgick år 2000 till 11,5 miljoner ton vilket är
7,7 % mer än året innan. Den mekaniska massan ökade med drygt 9 % och produktionen av
sulfat massa med nära 8 %. Även produktionen av papper och papp nådde rekordnivåer
under förra året. Produktionen var totalt 10,8 miljoner ton vilket är 7 % mer än under
1999. De sortiment som ökat mest finns inom grupperna tryck- och skrivpapper samt annat
papper och papp.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Stämpling inom Skogsvårdsorganisationen oförändrad
Under 2000 stämplades inom Skogsvårdsorganisationen knappt 2,5 miljoner m³sk vilket är ungefär samma volym som förra året
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Anmälningar om föryngringsavverkning ökade
Under år 2000 var arealen av anmälda föryngringsavverkningar och medgivna avverkningstillstånd inom svårföryngrad skog och skyddsskog 3 % eller knappt 7 000 ha större än fjolårets. Det är något större areal jämfört med medelvärdet för senaste 5 års perioden. Ökningen har skett främst i Norra Norrland. Anmälningarna har ökat hos samtliga ägarkategorier utom statliga.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Andelen angiven naturlig föryngring i avverkningsanmälan minskade
Andelen angiven naturlig föryngring i avverkningsanmälan har successivt sjunkit under senare delen av 1990-talet. År 2000 var andelen angiven naturlig föryngring 24%. Andelen angiven naturlig föryngring skiljer sig dock markant mellan privata¹ och övriga skogsägare.
¹ Privata skogsägare avser i det här fallet godsens och bondehemmanens
skogar, skogar ägda av dödsbon och bysamfälligheter, gemensamhetsskogar samt skogar
tillhöriga bolag som ej är aktiebolag eller övriga allmänna ägare.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Synpunkter från våra användare:
Flera av våra prenumeranter efterlyser statistik som dessvärre inte finns i dagsläget. Det gäller handel med sågtimmer och massaved, lager av barrsågtimmer per kvartal och priser på sågade barrträvaror. Priser på sågade barrträvaror är i och för sig mycket efterfrågade men vi har inga planer på att utarbeta någon sådan undersökning. Inte heller när det gäller lager av sågtimmer per kvartal. På handelssidan har vi dock under hösten intensifierat arbetet med att försöka få till en ändring och Surendra Joshi kan berätta mer för den som är intresserad.
Utrikeshandelsstatistik fram till och med juli 2000 finns nu på vår hemsida. Statistiken visar bl.a. att 7,2 milj. m³f ub rundvirke importerades vilket är 16 % mer än under motsvarande period året innan. Större delen av ökningen bestod av barrvirke. Ryssland var största enskilda leverantörsland med omkring 30 % eller 2,1 milj. m³f ub av den totala rundvirkes importen.
Sågtimmerpriserna upp 4:e kv 2000
Sågtimmer priserna på såväl tall som gran steg under 4:e kvartalet 2000. Trots detta hamnar medelnivån under helåret 2000 betydligt under nivån året dessförinnan. Under 4:e kvartalet 2000 var medelpriset på tallsågtimmer i landet 411 kr/m³f ub och för gransågtimmer 392 kr/m³f ub.
Massavedspriserna har under 2000 stigit med i genomsnitt 20 kr per m³f ub. Medelpriset för barrmassaved var i slutet av 2000, 221 kr/m³f ub och för granmassaved 245 kr/³f ub. Björkmassaveden låg på 244 kr/m³f ub. Detta innebär att prisnivån på massaved under 2000 var något högre än under 1999. Se också figuren nedan samt bifogad prisstatistik.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
t>
Rekordproduktion igen! Massa och papper ökade kraftigt.
Produktionen av pappersmassa uppgick år 2000 till 11,5 miljoner ton vilket är
7,7 % mer än året innan. Den mekaniska massan ökade med drygt 9 % och produktionen av
sulfat massa med nära 8 %. Även produktionen av papper och papp nådde rekordnivåer
under förra året. Produktionen var totalt 10,8 miljoner ton vilket är 7 % mer än under
1999. De sortiment som ökat mest finns inom grupperna tryck- och skrivpapper samt annat
papper och papp.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Stämpling inom Skogsvårdsorganisationen oförändrad
Under 2000 stämplades inom Skogsvårdsorganisationen knappt 2,5 miljoner m³sk vilket är ungefär samma volym som förra året
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Anmälningar om föryngringsavverkning ökade
Under år 2000 var arealen av anmälda föryngringsavverkningar och medgivna avverkningstillstånd inom svårföryngrad skog och skyddsskog 3 % eller knappt 7 000 ha större än fjolårets. Det är något större areal jämfört med medelvärdet för senaste 5 års perioden. Ökningen har skett främst i Norra Norrland. Anmälningarna har ökat hos samtliga ägarkategorier utom statliga.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Andelen angiven naturlig föryngring i avverkningsanmälan minskade
Andelen angiven naturlig föryngring i avverkningsanmälan har successivt sjunkit under senare delen av 1990-talet. År 2000 var andelen angiven naturlig föryngring 24%. Andelen angiven naturlig föryngring skiljer sig dock markant mellan privata¹ och övriga skogsägare.
¹ Privata skogsägare avser i det här fallet godsens och bondehemmanens
skogar, skogar ägda av dödsbon och bysamfälligheter, gemensamhetsskogar samt skogar
tillhöriga bolag som ej är aktiebolag eller övriga allmänna ägare.
Mer information Tillbaka till överst på sidan
Synpunkter från våra användare:
Flera av våra prenumeranter efterlyser statistik som dessvärre inte finns i dagsläget. Det gäller handel med sågtimmer och massaved, lager av barrsågtimmer per kvartal och priser på sågade barrträvaror. Priser på sågade barrträvaror är i och för sig mycket efterfrågade men vi har inga planer på att utarbeta någon sådan undersökning. Inte heller när det gäller lager av sågtimmer per kvartal. På handelssidan har vi dock under hösten intensifierat arbetet med att försöka få till en ändring och Surendra Joshi kan berätta mer för den som är intresserad.
Utrikeshandelsstatistik fram till och med juli 2000 finns nu på vår hemsida. Statistiken visar bl.a. att 7,2 milj. m³f ub rundvirke importerades vilket är 16 % mer än under motsvarande period året innan. Större delen av ökningen bestod av barrvirke. Ryssland var största enskilda leverantörsland med omkring 30 % eller 2,1 milj. m³f ub av den totala rundvirkes importen.
Sågtimmerpriserna upp 4:e kv 2000
Sågtimmer priserna på såväl tall som gran steg under 4:e kvartalet 2000. Trots detta hamnar medelnivån under helåret 2000 betydligt under nivån året dessförinnan. Under 4:e kvartalet 2000 var medelpriset på tallsågtimmer i landet 411 kr/m³f ub och för gransågtimmer 392 kr/m³f ub.
Massavedspriserna har under 2000 stigit med i genomsnitt 20 kr per m³f ub. Medelpriset för barrmassaved var i slutet av 2000, 221 kr/m³f ub och för granmassaved 245 kr/³f ub. Björkmassaveden låg på 244 kr/m³f ub. Detta innebär att prisnivån på massaved under 2000 var något högre än under 1999. Se också figuren nedan samt bifogad prisstatistik.
Mer information Tillbaka till överst på sidan