• Alla ansökningar som rör undersökningstillstånd enligt minerallagen måste markägare och berörda sakägare underrättas om.
• 
  Arbeten som innebär att fordonsburen utrustning brukas i terrängen, vägbygge, trädfällning eller sprängning kräver en överenskommelse med markägaren.
• 
  Tillståndsinnehavaren har inte rätt att ta i anspråk mark för att uppföra byggnader.

Det här är några av de förslag till ändringar inom minerallagstiftningen som en utredningsgrupp nu lagt fram för regeringen.

Minerallagstiftningen har, av förklarliga skäl, engagerat många och det har bland annat visat sig genom att företrädare för samtliga riksdagspartier under hösten 1998 skrev motioner där de begärde en översyn av minerallagen. Alla partierna pekade på behovet av att stärka markägarens svaga ställning i lagen.
I februari 1999 beslutade så regeringen att tillsätta en utredning av minerallagen. I uppdraget låg bland annat att göra en översyn om markägarnas rättigheter behöver utvidgas och hur det ska ske på ett lämpligt sätt så att det balanseras mot exploatörernas behov och samhällets krav. Utredaren, Birgitta Nådell, avslutade sitt arbete den andra oktober i år och har lämnat förslagen om lagändringar vidare till regeringen. Just nu ligger utredningens förslag ute på remiss hos olika berörda myndigheter och instanser. Remisstiden går ut den första mars 2001, varefter remissvaren ska sammanställas och sedan kan regeringen lägga fram en proposition om en eventuell lagändring i riksdagen. En ny lag ligger alltså en bit fram i tiden men processen har i alla fall satts igång.

En av de viktigaste punkterna som utredningsgruppen tar upp är de kränkande inslag i lagstiftningen som helt förbiser markägarna. Att markägare och andra berörda inte underrättas förrän ett undersökningstillstånd redan är beviljat på deras fastighet, att de inte har något inflytande över hur undersökningsarbetena ska bedrivas och att de endast har rätt till ersättning för skada och intrång. Utredningsgruppen anser att det är både möjligt och lämpligt att stärka markägarens ställning och att det inte behöver få några allvarliga negativa konsekvenser för mineralintresset.

25 år i ovisshet
Ett undersökningstillstånd gäller under tre år men kan sedan förlängas i etapper om tre, fyra och fem år, så att det maximalt kan komma att gälla i femton år. Om sedan en brytning kommer till stånd är det frågan om ännu längre tidsperioder. En markägare ska inte behöva leva i ovisshet beträffande vad som kommer att ske på fastigheten. Det medför stora problem vid en långsiktig planeringen av fastighetens skötsel och det påverkar även värdet negativt.
I utredningen ifrågasättas också om den nuvarande ordningen, där ett tillstånd att i framtiden förfoga över annans fastighet är gällande under så lång tid som 25 år utan möjlighet till omprövning och utan att någon ersättning utgår, är helt förenligt med egendomsskyddet i Europa-konventionen.

Ersättning ska utgå
Nu föreslås att ersättning ska utgå till markägaren för de olägenheter det innebär att en outnyttjad bearbetningskoncession omfattar fastigheten. Alltså för olägenheten att inte veta när och om en brytning ska ske. Markägaren ska också ha rätt att begära att fastigheten löses in om inte markanvisning begärts inom tio år från det att bearbetningskoncessionen meddelades.
Med dagens regler kan ett undersökningsarbete bedrivas intill 100 meter från en tomt med en byggnad där någon är räknad som permanentboende. I det nuvarande förslaget är gränsen flyttad till 200 meter och ska gälla alla bostadsbyggnader d v s även fritidshus.

Exponering
Även om en hel del förbättringar kan skönjas vad gäller den nya kommande lagstiftningen påpekar utredningsgruppen att prospekteringsverksamhet är mycket dyrbart och om Sverige ska kunna bibehålla och utveckla gruvnäringen går det inte att helt undvika expropriering i minerallagstiftningen.

Inkonsekvent
Den nuvarande svenska lagstiftningen är mycket inkonsekvent när det gäller synen på äganderätten. Enligt t ex Jordabalken och Miljöbalken är en markägare även ägare till det som finns under markytan. Med ägandet följer också ansvar för hur marken får används och brukas när det exempelvis gäller dikningar och miljöhänsyn. Nuvarande minerallagen begränsar däremot äganderätten till att gälla enbart det allra översta marklagret.

Tillhör markägaren
Utredningen slår nu fast att mineral som finns på en fastighet också tillhör fastighetsägaren. Men att mineralet tillhör fastighetsägaren innebär inte att denne fritt kan förfoga över malmen. Eftersom det finns ett starkt allmänintresse av att mineralutvinning fortsätter i Sverige har markägare inte rätt att vägra andra från att utföra undersökningsarbeten på sin mark.

Ersättning
Däremot bör markägaren få ersättning för den malm som bryts på fastigheten. Tidigare argument för att inte ersättning skulle ges har varit att mineralet inte skulle ha något värde för markägaren. Det argumentet är följden av nuvarande minerallags cirkelresonemang angående ägarrättigheterna.
Ett förslag till ersättning skulle kunna vara i form av en gruvavgift, vilken är knuten till vär-det av det mineral som bryts och utgör två promille av malmens värde.
Även om mycket handlar om ersättningar och inte stärkt äganderätt skulle utredningsgruppens förslag innebära en hel del förbättringar vad gäller markägarnas ställning i förhållande till minerallagstiftningen. Var det hela slutligen kommer att landa återstår att se.
Katarina Ryckenberg
R-Write

20 000 markägare drabbade
Ett skogs- eller jordbruk kan när som helst exproprieras för att ge plats för en privat gruva.
För 15 kronor per hektar kan i dag privatpersoner och gruvbolag, svenska och utländska, skaffa ett undersökningstillstånd och få fritt tillträde till mark och fastigheter som andra redan har betalat lagfart på. Med ett undersökningstillstånd är det fullt lagligt att hugga ned skog och anlägga vägar, utan att den egentlige markägaren kan göra något åt det.
Att någon har ansökt och beviljats ett undersökningstillstånd behöver inte markägaren underrättas om. Undersökning kan starta endast två veckor efter det att markägaren blivit informerad om att den ska ske och den kan, om det drar ut på tiden, pågå i upp till 15 år.

Skogsbruk hindras
De regler som gäller idag har spritt en berättigad oro och ilska hos många människor vars marker, tomter och omgivning hotas av mineralletande företag. Ungefär halva Sverige är inmutat för att söka efter värdefulla mineraler. Från norr till söder är minst 20 000 markägare drabbade. Inte minst kännbart kan ett undersökningstillstånd bli för var och en av Sveriges skogsägare som i praktiken kan fråntas sina möjligheter att bedriva sitt skogsbruk på ett vettigt sätt.