Fakta om fornlämningar

Fasta fornlämningar

Fasta fornlämningar är varaktigt övergivna lämningar efter människors verksamhet under forna tider, lämningar som tillkommit genom äldre tiders bruk. Hit räknas t.ex. gravrösen, fångstgropar, järnframställningsplatser och bebyggelselämningar som är äldre än 1800-talet. Sådana lämningar får aldrig skadas.

Om en slutavverkning omfattar ett område med fasta fornlämningar ska detta anmälas till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Länsstyrelsen fattar beslut om vilka skogliga åtgärder Du kan vidta i just den lämningens närhet.
Observera att skyddet också gäller ett område omkring fornlämningen.

Om fornlämningar berörs av en slutavverkning som är mindre än 0,5 ha måste Du själv ta kontakt med länsstyrelsen. Maskinell markberedning, planering, anläggande av vägar och dikning i fornlämningars närhet fordrar alltid tillstånd från länsstyrelsen.


Kulturlämningar

Kulturlämningar som skyddas av skogsvårdslagens § 30 är t.ex. lämningar av 1800-talstorp, kolbottnar och kolarkojor. Kulturlämningar ska så långt det är möjligt behandlas med samma hänsyn som fasta fornlämningar.
Kulturlämningar berör i allmänhet så små ytor att det inte kan hävdas att markanvändningen avsevärt försvåras.