Där lövet inte finns, där stryker även tallen med. Så sa man redan för 100 år sedan.

Nu omvandlar älgen på sina håll det svenska skogslandskapet. Granifieringen är påtaglig på många håll, många lövträdsarter hotas nära nog av utrotning och timmerkvalitén blir lägre och lägre till förfång för sågverk och skogsägare.
– Skogsägaren har ett ansvar för att skogsvårdslagens mål om produktion och biologisk mångfald blir en realitet.
Det sa Skogsstyrelsens generaldirektör Maria Norrfalk när hon i ett anförande vid Kungliga skogs- och lantbruksakademiens konferens i Marks kommun talade under ämnet: Är älgen ett hinder för att nå de skogspolitiska målen?

Frågan besvarades med ett klart Ja av Maria Norrfalk. Varje älg betar ca 5 000 ungtallar årligen. Älgen söker sig dit där skogen behöver skyddas som mest. Problemet förstärks i takt med att hyggesarealerna blir mindre. Detta tillsammans med att älgstammen åter tätnar ökar skaderisken.
- Nu behövs konkreta mål för att nå balans i skogen, menade Maria Norrfalk.
- Det ska finnas ett visst antal oskadade stammar per 1 000 ha och det ska finnas rönn, sälg och asp.
- Älgstammen ska mätas i förhållande till foderarealen. Inte såsom nu per 1 000 ha.
- Nu vill vi ha hårddata som alla kan förstå. Kunskap och information måste ut till alla berörda.
Från Riksskogstaxeringen rapporteras högre skadenivåer än på länge. Orsakerna är säkert flera men en ökande älgstam tillsammans med krympande fodertillgångar anges som orsaker till de ökade skadorna. Avskjutningen blev under 1998 också större och återigen sköts något över 100 000 älgar i landet (101 930 ), en ökning med ca. 7 600 st från året innan.

Inom Skogsvårdsorganisationen pågår sedan i höstas ett arbete att ta fram en smidigare och enklare metod för skadeinventering än den som hittills gällt. Arbetet sker med stöd av en referensgrupp med representanter från skogsägarna, skogsindustrin, Jägareförbundet och skogsvårdsstyrelserna. Med arbetsgruppens hjälp skall behovet av data för att följa utvecklingen i ungskogarna identifieras. Syftet är också att få fram en metod som kan accepteras av såväl skogsbruket som av jägarna och som sedan skall användas av samtliga inventerare oavsett han/hon inventerar för Rikstaxen eller i ett lokalt älgskötselområde. Målet är att ha en sådan gemensam metod i drift till nästa inventeringssäsong - våren 2000.