Framtidens skog - två modeller

Miljömålen och produktionsmålen ska klaras genom att utveckla två olika inriktningar för skogsbruket – dels ett högeffektivt skogsbruk vid sidan av stora reservat, dels ett skogsbruk där industrins intressen, friluftslivet och skyddet av växter och djur samsas i samma skog. Det framgår av slutrapporten från Naturvårdsverkets framtidsstudie 2021 för skogsbruket, Framtidens skogsbruk.

Naturvårdsverket har arbetat med två framtidsvisioner, kombinerad och koncentrerad naturhänsyn.
I den kombinerade visionen förenas virkesproduktion med naturvård på merparten av marken. Generell naturhänsyn tas i stora områden. En stor andel skog sparas vid slutavverkning, skogen får förnya sig naturligt och man satsar på lövskog.
I den centrerade visionen däremot är virkesproduktionen koncentrerad till vissa marker och naturvården till andra. Här finns t ex stora områden som får utvecklas fritt eller skyddas som reservat. Skogen odlas intensivt och gödslas inom begränsade områden, ofta nära industrin.
-Allra bäst för naturvården, miljön och markens produktionsförmåga i framtiden är att förena koncentrerad och kombinerad naturhänsyn, säger Klas Österberg, Naturvårdsverkets projektledare. Bägge metoderna är användbara i de flesta av landets skogsområden. Men förutsättningarna varierar mellan olika regioner.

Världsekonomin påverkas
Sett i ett nationellt perspektiv, och med utgångspunkt i fyra olika omvärldsscenarier för världsekonomin år 2021, är det koncentrerade alternativet bäst när världsekonomin går bra. Om villkoren för miljö och investeringar är sämre i omvärlden är skogsbruk med kombinerad naturhänsyn bäst.
Sammantaget är det kombinerade alternativet mer robust än det koncentrerde. Det högsta förutsedda framtida uttaget, 84 miljoner skogskubikmeter per år, kan uppnås i alla scenarier. Ökar uttaget över 84 miljoner klara vi inte miljön och naturvårdens krav. Idag avverkas ca 66 miljoner kubikmeter skog per år.

70 års väntan
-Studien visar att utvecklingen mot en allt bättre natur- och miljöhänsyn fortsätter men att det kommer att ta upp till 70-80 år innan den nya skogspolitikens miljömål helt kan uppfyllas, säger Klas Österberg.
Information, rådgivning och utbildning av skogsbrukarna kommer att bli allt viktigare. Det gäller speciellt den kombinerade visionen där varje enskild skogsägare måste ta hänsyn till naturvårdsvärden, friluftsliv, etc. I den koncentrerade visionen är nya reservat ett viktigt styrmedel, och i de områden där intensiv skogsodling tillämpas behövs en konsekvensanalys av miljön innan man börjar odla.
Skogens betydelse för koldioxidbalansen kommer att öka i takt med att skogstillväxten ökar. Trä väntas ersätta material som produceras med fossila bränslen.

Gräns för uttag av hyggesrester
Skogen som producent av energiråvara blir allt viktigare. Idag ger skördade hyggesrester, dvs toppar och grenar, 10 TWh värmeenergi. Uttaget kan ökas till 20-25 TWh, men inte mer, utan att den biologiska mångfalden tar skada. Samtidigt är det viktigt att vi utnyttjar den energi som finns i pappers- och träavfallet i större utsträckning för att minska uttaget av hyggesrester.

Framtidsstudien om skogsbruket har gjorts i samverkan med Skogsägarans Riksförbund, Skogsstyrelsen och Skogsindustrierna. Åtta delstudier har ingått i underlaget till slutrapporten, “Framtidens skogsbruk“. De skogspolitiska målen för miljö och produktion har varit utgångspunkt för arbetet.

Skogsstudien ingår i Naturvårdsverkets stora framtidsstudie Sverige år 2021 om jord- och skogsbruk, livsmedel, vatten- och avlopp, industrier (bl a skogsindustrin) och varor, samt transporter.